nu är jag i umeå. allt är som vanligt. man sitter bredvid nån bekant eller halvkändis på flyget hem (i detta fall fredrik fagerlund). hämtas av mamma som storflinar och kramas och tittar på en så man rodnar. träffar pappa som är uppe i det blå som alltid och knappt märker att jag är hemma och bara pladdrar på om sina glansdagar i gbg med chalmers och mejeriet och kallebäck. jesper är jättepeppad på att träffa mig, vill självklart inte erkänna det av stolthetsskäl men kommer förbi och kramas hårt och länge. åker förbi filip som kanske är höjdpunkten. pratar med moa och clara i telefon, den förstnämnda är dödssjuk och den senare är ute och går och har ångest över det mesta, framförallt för att det finns mat hemma. sover femton timmar. träffar moster och kusin och allt det där av en slump på ica och i stan och gud vet vars (hela stan förresten kan utan överdrift jämföras med nordstan). gömmer mina cigaretter för mamma på toan. blir uppringd av emelie som vill ses och bannar mig själv för att jag inte hann före eftersom hon ligger bättre till när det gäller vården av vår relation.

äter. äter . äter.